Ja, de flesta vet ju att Astrid haft ont i magen länge, länge. Till sist visade ett blodprov att det kanske kunde vara celiaki - glutenintolernas Som J har). Och för en dryg vecka sedan gjordes en sådan där skitjobbig -slang genom halsen och ner i tarmen-undersökning. Och nu vet vi att det också är så. Sorgligt besked. Att alltid behöva be om särskilt bröd, pasta, kakor, glassstrut... Men samtidigt så skönt att få veta. Nu kan Astrid äta sig frisk. Och långsamt blir hon bättre.
Pratar som en liten kvarn gör hon och det går inte längre att skriva vad hon kan säga, för hon kan säga det mesta och små meningar på två, tre ord är vanligt.
Dockan är favoriten och teservisen och sandlådan. Och mamma. Det gör pappa ledsen. Var finns rättvisan?
Promenad på Storgatan i Växjö
Fixar i Gudföräldrarnas trädgård
Hästen Matilda i Tolg
Förskolelärarna Anna, Helen o Kristian
Skumbad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar